En andra sväng

Det blev alltså en andra sväng av magsjuka hos oss men konstigt nog (ta i trä, ta i trä) så verkar jag klara mig den här gången också?!
Även om det kändes himla deppigt att åka ifrån Umeå för tidigt så var det rätt beslut. Har man magsjuka vill man vara hemma och gärna ifred! Dessutom tror jag vi åkte den dag när det var bäst körläge. Det blev bara de sista 7-8 milen som blev lite jobbiga.
I bilen på väg till Stockholm så kände jag mig så snuvad på konfekten så jag passade på att beställa flyg hem igen. Det blir sista helgen i januari för mig och Noel för ta igen missad Umeå-tid!

Nu hoppas jag att vi har gjort bort de sjukdomar vi ska och får njuta av resten av ledigheten tillsammans, friska och krya hela familjen!

Vad är det med oss och julen?!

Nu sitter vi i bilen på väg söderut igen. Flera dagar tidigare än vi hade tänkt oss.
I fjol fick vi tillbringa julafton ensamma men tog igen det på juldagen och annandagen när vi umgicks med släkten i Gävle.
I år fick vi tillbringa en perfekt julafton med släkten i Umeå. Vi började dagen med att samlas i pulkabacken där det var fullt med folk. Noel blev förtjust i sin kusin Wilmas bob och la beslag på den. Elin vacklade mellan vad som var roligast, att åka med Noel eller hålla i Ellas koppel. När jag helt hade tappt känseln i tårna på ena foten så bestämde vi oss för att gå hem till Tina och Andreas där vi skulle tillbringa julafton.
Där sprakade en värmande brasa och vi skålade in julen med hjortronglögg, väldigt gott! Sen följde dagen med väntan på tomten, mycket gofika, Kalle Anka och julmat förstås!
Elin och Wilma är precis i rätta åldrarna (6 och 3 år) för att uppskatta julen och tomten fullt ut. Den här speciella förväntan som ligger i luften är härlig att vara delaktig i! När tomten äntligen kom var jag mest nyfiken att se hur Noel skulle reagera. Han tittade väldigt skeptiskt på gubben som kom in och såg mysko ut. Men han vågade gå fram och hämta sina paket i alla fall.
Jag tycker det var en perfekt mängd med julklappar utan nåt överdåd så man hann nästan med att se vad alla fick faktiskt.

Vi stannade till klockan var nästan tio och jag kände att Noel hade kämpat på länge nog.
Som sagt, väldigt kul att få tillbringa julafton med lite barn igen, det blir ju lite mer "fart" än när ett gäng vuxna sitter samlade.

So far so good.
Planen idag var att åka upp till Blattnicksele för att hälsa på släkten där och tittat till stugan och eventuellt skotta av snö på taket. Men tyvärr vaknade vi av ljudet av att någon kräktes på toaletten. Det var mamma som drabbats av magsjuka under natten. Vi tog ett ganska snabbt beslut hur vi skulle göra. Ingen av oss hade lust med att riskera att bila ner till Stockholm med magsjuka så vi började packa ihop våra grejer. Så klart var det för min del med väldigt tungt hjärta. Kände inte att jag hunnit fira julen klart med mina nära och kära...

Tekniken är fantastisk!

Tänk, nu sitter jag i bilen på väg upp till Umeå med datorn i knät och passar på att surfa. Om någon hade talat om det för mig för 10 år sen, att man skulle kunna göra det alltså, hade jag förmodligen fnyst och tänkt: "som att man behöver sitta i bilen och surfa!"
Vi kör genom ett otroligt vackert vinterlandsskap och Noel sover gott.
Vi åkte till Gävle igår eftermiddag och hade middag, julklappsutdelning och provkörning av lite julklappar med dem. Väldigt trevligt och vi måste ha varit snälla det här året också för fina julklappar fick vi, tack för det! =)

Nu hoppas jag alla får en riktigt härlig julhelg!

Jag älskar redan vår julklapp!

I flera års tid har jag önskat mig en Espressomaskin men jag har tyckt att de har varit alldeles för dyra och för klumpiga att ha stående. Nu, eller kanske för länge sen men som jag har upptäckt nyss, så har det kommit Nespressomaskiner. De är lite mindre, lite enklare och framför allt lite billigare. Vi bestämde oss för att köpa en sån i julklapp till oss i år. Igår packades den upp och provkördes lite snabbt.

I morse vaknade jag tröttare än på länge efter en veckas nattvak. Till min stora glädje såg jag att jag skulle hinna med en kopp uppiggande kaffe innan avfärd.

Det var kanske den godaste koppen kaffe jag har druckit i mitt liv! Vi har fått med smakprov på lite olika kaffesorter och jag hade bara tagit en sort utan att kolla närmare. Men eftersom jag tyckte den var så god så gick jag och kollade. Naturligtvis hade jag tagit den enda koffeinfria sorten! Supergod men inte ett dugg uppiggande alltså.

När jag hämtat Noel från förskolan kände jag mig redo för att prova göra en Latte Macchiato, en favorit från alla kaféstunder jag hade när jag flyttade ner hit till Stockholm.

Enklare kunde det inte va. Två knapptryckningar bort hade jag det här glaset framför mig. Den blev både snygg och riktigt god måste jag säga!

Snö

Jag tror vädergudarna har suttit på sitt berg (eller var de nu sitter) och tänkt:
"Det var då ett jävla tjat om snö, här har ni!"
Nu äter de sina praliner o ler i mjugg över att de små människorna aldrig är nöjda...

Ska det vara så svårt?!

Jag följer hyffsat regelbundet två bloggar. Den ena är min danskompis Fridas Livsdansblogg och den andra är Alex Schulmans pappablogg.
Båda två har skrivit om ett ämne som kom upp förra året också kring juletid och som jag för första gången reflekterade kring och tog till mig som mamma.
Sen jag fick Noel har jag blivit så oerhört känslig för hur andra barn har det. Jag kan blir väldigt sorgsen av att veta att det finns barn som inte ser fram emot julen utan istället går runt med en klump i magen och hoppas på nyktra föräldrar.
De föräldrar som tycker att de "förtjänar" ett glas vin till maten och några snapsar är nog de vars barn helst skulle vilja att de lät bli, tror jag i alla fall...

Läs gärna Fridas välskrivna blogg i ämnet och klicka sen vidare till både Hillevi Wahls och Alex Schulmans artiklar.
För att komma till Fridas blogg klicka HÄR!

Jag börjar bli orolig...

... att vi ska få en repris från förra årets jul. Den var ju mysig på sitt sätt men jag skulle gärna fira den här julaftonen med släkten i Umeå som planerat.
Noel har nämligen fått en släng av utdragen vinterkräksjuka. Han har varit dålig sen i söndagsnatt när han vaknade och kräktes ner hela sängen. Jag tyckte så synd om honom för det syntes i ögonen att han verkligen inte fattade vad som hände.
Nu är han pigg mellan varven men får fortfarande inte behålla någon mat. Jag börjar känna att dagarna rinner iväg ifall jag och Mattias också ska gå igenom det här... och sen känns det ju sådär att sprida smittan vidare till först Gävle och sen till Umeå, usch!

För säkerhetsskull så har vi det här året införskaffat oss en julgran så vi har någonstans att lägga paketen om det skulle bli en repris av fjolåret.

Mellan mindre trevliga blöjbyten har vi försökt vara ute för att få lite frisk luft. Noel funderade väldigt över snön i början.

Men sen tog han spaden och hjälpte mig att skotta.

Min sjukling...

När vi kommer in har vi tänt en brasa och myst i skenet från adventsljusstakarna.

Sen när klockan börjar närman sig fem, halvsex så väntar både Ella och Noel ivrigt på att Mattias ska komma hem. Han blir så glad när han ser bilen svänga in och ropar "pappa" och knackar på fönstret.

Äntligen snö!

Efter att ha tillbringat nästan tre månader i olika nyanser av grått är det underbart att äntligen få ett vitt täcke på marken som lyser upp!
Noel tyckte det var väldigt skojigt med snö tills han insåg att det blir kallt utan vantar!

Blender i Skultuna

Igår kom jag äntligen iväg till Skultuna igen. Jag kände mig väldigt danssugen så jag blev toppenglad när jag fick den sista platsen i en bil som var laddad med dansentusiaster.
Kvällen började fantastiskt. Jag fick idel bra danser med gamla favoriter och nya bekanskaper.
Jag har bara en riktigt dålig dans att klaga på. När man är sällan på ett ställe så har man dålig koll på vilka killar man ska se upp med. Det är framför allt såna killar som varken kan dansa eller är socialt kompetenta för fem öre. Det finns alltid ett par såna ute varje kväll och igår fick jag ynnesten att få en dans (promenad) med en sån... Det visade sig att han var från Umeå... *suck*. Riktigt dåligt reklamexemplar från norrland!

Fram till paus höll jag igång och var mycket nöjd med kvällen. Efter paus kom jag aldrig in i bytena. Det måste ha varit väldigt jämna par för så fort dansen var slut så sa det "svisch" och så hade alla bytt till nya kavaljerer. Kvar stod jag och snurrade på huvet för att hitta någon att dansa med...

Blender var i toppform, förmodligen eftersom de hade blivit uttagna till final i Dansbandskampen på lördag.

Kvällen skulle ha fått högt betyg om jag inte hade kommit ur fas efter pausen, nu får den en stark trea av fem möjliga.

Svenska Dagbladet

I onsdags hade SvD en babyboom-bilaga där den här fina artikeln var med. Jag hade tänkt länka till den men tyvärr finns den inte på webben.

Det enda jag saknade var namnet på fotografen som tagit den fina bilden... (jag) =).

Målad hall

Ett tag nu har jag tänkt att jag ska måla om vår hall. Den var någon lilabrun nyans tidigare. Det var egentligen inget större fel på färgen men det var så slarvigt målat och en hel del hål i väggen som gjorde att jag ville göra nåt åt den.
Jag hade bestämt mig för att göra den ljusare och tittade på små färgprover men tyckte det var svårt att välja. Det slutade med att jag kom hem med en burk vit färg, "stockholmsvit" passande nog...
Nu är den då målad och jag känner mig inte som den vassaste kniven i lådan när jag känner mig aningen förvånad över att det blev så..... "vitt"...

Jaha, det blir en huligan...

Idag fick jag höra av förskolan att Noel måste ha en fröken mellan sig och andra barnen när de ska sova för annars så ligger han och pratar istället för att sova...
Vad har hänt med min son?! Men kul att det har blivit lite fart på honom. Som tur är verkar han vara snäll mot de andra barnen även om han är busig. I morse när vi kom skulle han vara inne och hjälpa till att "skola in" en liten tjej som började i veckan.
De gjorde även så på Noels första dagar, han fick bekanta sig med några barn i taget.

Men han är så himla rolig att vara med nu! Vi kan verkligen hitta på saker tillsammans och jag märker vad fort det går att lära honom nya ord och grejer.

Han kanske blir kock?

Noel älskar att "hjälpa" mig när jag lagar mat. Det blir en hel del för mig att städa efteråt men det är det värt. Det är lite mysigt när vi står tillsammans och han hjälper till med vad han kan. Han är väldigt duktig på att skölja saker till exempel.

Jag har fått veta att det bor en liten buse i honom också. På förskolan har de varit tvungna att skilja honom och en äldre kille som heter Max åt under lunchen för annars busar de bara! De trissar tydligen varann så ingen av dem äter. Det kan väl inte vara en liten huligan jag fostrar?!