När man möts av knoppande buskar och gröna gräsmattor är det svårt att känna att vi just har firat både jul och nyår. Men det har vi ju gjort och trevligt har vi haft. I år var det Umeå som stod för julfirandet. Det har förstås varit jättemysigt även om jag saknade snön som regnade bort innan vi hann upp. Själva julafton firade vi hos min bror och hans familj. Det var spännande att se hur Noel skulle bemöta tomten i år. Jag trodde han skulle vara lite avvaktande men han sa minsann till honom på skarpen när han gick in med skorna och när han uttalade namnen fel. Han börjar bli kaxig mig lilla grabb :-).
Trots snöbrist fick vi ändå till lite backåkning och Noel fick en premiärtur på skridskor innan vi åkte söderut igen.


Nyårsafton tillbringade vi med samma gäng som vanligt men med påfyllnad av två par. Vi har verkligen lyckats få ihop ett bra gäng där även barnen trivs tillsamman. I år var vi 10 vuxna och 6 barn så det var periodvis ganska livat. Jag var i valet och kvalet länge om jag skulle köra eller inte men det slutade med att jag gjorde det. Det känns osäkert om man ska få tag i en taxi mitt i natten med två trötta barn. Noel och Hugo somnade in vid elvatiden, lagom till Albin vaknade till och vägrade somna om. Så när jag hade vandrat omkring med honom i Babybjörn på magen i 2,5 timme kände jag att det var nog och ville åka hem. Och när man då bara kan packa ihop och gå ut och sätta sig i bilen och köra hem så känns det absolut som rätt beslut att köra.
Likaså dagen efter när man bara är normaltrött.

.

Nyårsafton

Jodå, Noel var pigg på nyårsafton så vi kunde åka iväg och fira tillsammans med de traditionsenliga paren.

Det som skiljde det här året mot tidigare år är att vi numera alla är föräldrar till barn i olika åldrar, och vi var inte hemma hos oss i år.
Eftersom tiden runt nyår är den absolut värsta tiden för Ella så har vi alltid fått anpassa oss efter henne för att göra det så lindrigt som möjligt med alla smällare och raketer.
I år ville våra underbara hundvakter gärna ta med sig henne till skogen i Dalarna där det garanterat var raketfritt.
Vi kunde förstås inte bli tacksammare och såg det som en möjlighet att rucka lagom mycket på traditionerna.

Jag ska inte sticka under stol med att det var skönt att vara hos någon annan just i år Vi fick så gott om tid under dagen så vi hann med både bobåkning i den fantastiska vinterdagen och en riktigt bra uppladdning (vila alltså) för mig och Noel för att orka vara vakna en stund på kvällen.

Vi turas om och delar på ansvaret att få ihop en fin meny och i år stod vi för förrätten. Trots att vi sällan har någon aning om vad de andra paren ska göra så får vi alltid ihop menyn förträffligt!

Kvällen flöt verkligen på med barn som lekte fint tillsammans och föräldrar som kunde umgås och även få till lite tävlingar. Eftersom jag tog hem segern i den viktigaste så tyckte jag det var ett väldigt trevligt inslag :-).

Noel kroknade strax före elva då han kröp upp i soffan och somnade in. Sen sov han sig igenom hela tolvslagets oväsen utan att röra en min.

Efter tolvslaget blev det lite samkväm innan vi började packa ihop oss och skotta av bilarna för hemfärd.
Nöjda med fyrhjulsdrift än en gång kom vi hem runt två. Kändes alldeles lagom sent för en höggravid småbarnsmamma.
Sen får man tacka sin son att han hade den goda smaken att sova till 9.30 två mornar på raken så vi har fått sova ikapp den sena timmen!

Published with Blogger-droid v1.6.5