Fas 2

Igår var en stor dag för Aktiva Händer AB. Då gick vi in i fas 2 i företagandet. Vi har nämligen tagit mod till oss och skaffat en lokal. Igår var vi och hämtade nycklarna. Det är inget fancy, förutom möjligtvis adressen (Götgatan), och vi delar gemensamma utrymmen med andra företag. MEN, det är någonstans för oss att ta vägen när vi har timslånga luckor mellan uppdrag och ett ställe där vi kan träffas under lugna förhållanden. Vi har kort sagt gått igenom de flesta köpcentrum i Stockholm med omnejd under dessa två år. Det vi "förlorar" i hyra tror jag att vi tar igen i sparade lunch-, fika- och shoppingpengar. För att inte tala om våra ryggar som har slitit ont av att vandra omkring med tunga ryggsäckar.

Nej, det här kommer verkligen bli toppen och nu ser jag ännu mer fram emot att börja jobba i vår!

Nya tider!

I måndags började en ny jobbera för mig. Jag har tillsammans med tre kollegor startat ett eget företag. Vägen hit har varit knagglig och intensiv.
Sen beslutet kom för cirka 2 år sen att tolkcentralen skulle göra sig av med alla tolkar så har turerna varit fram och tillbaka. Det var i samband att jag blev gravid så starta företag var det sista jag tänkte på vid den tiden. Jag och mina kollegor var heller aldrig riktigt i fas. När någon blev laddad för att starta företag så var inte nån annan det och när den blev laddad så var inte den första laddad längre. Mitt i det här började andra företag kontakta oss för eventuell anställning men det var ingenstans vi kände oss helt hemma.
Till slut bestämde jag mig för att starta ett eget bolag och inte blanda ihop pengar och vänskap. Landstinget erbjöd en starta-eget-utbildning på 5 kvällar i veckan förra hösten som jag hoppade på.
Efter kursen blev vi erbjudna konsulthjälp och det var när jag satt ner på första träffen med honom som allt ändrade sig. Han tyckte absolut av vi skulle träffas en gång till för att fundera igenom saken. Vi hade träffen och han kunde reda ut en del farhågor åt oss så efter några dagars funderande så bestämde vi oss för att; japp, vi gör det!
Sen följde en intesiv period när vi skulle skriva affärsplan och förbereda oss för inför kommande upphandling med landstinget. Den stackars konsulten slet nog sitt hår ibland för vi hade svårt att komma in i  företagstänk utan vi ville gärna hänga kvar i det gamla arbetssättet.

Nu har året gått och i söndags var det dags att kliva över det heliga datumet 1 november 2009 som vi sett framför oss med alltifrån bävan, förhoppning, desperation och ovisshet i massor. Ja, vi har nog gått igenom de allra flesta känslorna, toppar och dalar.
Vi kämpar fortfarande med att lösa frågetecken som hänger i luften men jag kan bara konstatera att jag har lärt mig så otroligt mycket det här året som jag aldrig skulle ha vetat om vi inte hade tagit chansen och försökt med det här, bära eller brista!

Jag lyssnade på Ingvar Kamprads sommarprat för att få lite inspiration. Han sa en sak som jag tyckte var rolig:

"Jag hade en som skötte ekonomin som hette Ekström och som var förfärligt duktig och höll ordning och reda på mig. Jag är ganska känd som världens sämsta organisatör själv. Jag lärde mig att kompensera mina egna brister genom att hitta människor som kompenserade de områden där jag var speciellt dålig. Om man tänker på att vi idag är betydligt över 100 000 människor så förstår alla att det var rätt många områden som jag var dålig på..."

Ha, ha, vad säger ni kollegor? Vi har också behov av att anställa "några" va?!

Välkommen in på vår hemsida:
http://www.aktivahander.se/

Aktiva Händer

Precis innan vi skulle åka upp till Umeå lyckades vårt företag, som för övrigt har fått igenom vårt namn hos Bolagsverket till Aktiva Händer, lämna in vårt anbud till landstinget. Det har inte varit nån lätt match direkt. Landstinget har gjort allt i deras makt för att göra det så svårbegripligt som möjligt. Nästan så man kan tro att de inte vill ha in så många anbud...
Nåja, det var obeskrivligt skönt att äntligen bli färdig med det och nu gäller det bara att hålla tummarna att vi inte missat nåt kryss eller annat skall-krav och att de antar vårt anbud.
Vårt mål var att hinna bli klara innan påsken och eftersom vi blev det så kunde jag verkligen ta påsklov och det gick bättre än förväntan att låta bli att tänka på det.