- Noel, tror du att bebisen i mammas mage är en lillasyster eller lillebror?
- Lillebror!
- Ja, men det KAN faktiskt vara en lillasyster också....
Vad tycker du bebisen ska heta?
- Lillebror!!!

Veckan från hell...

Ja, det var förra veckan det! Allt mitt positiva tänkande och tacksamhet tog slut när jag drabbades av en ordentlig förkylning och nån slags matförgiftning/magsjuka. Det blev liksom en krämpa för mycket för att tycka att livet var på topp. Istället gick all energi till att överleva och till min hjälp hade jag nässpray och Proviva.
Därmed har jag också lagt till Thaimat på listan av sånt jag aldrig mer vill äta. Där ligger Sushi på topp efter dålig erfarenhet i Malaysia för typ 6 år sen *ryser*.
Pricken över i:et var att det var bara att bita ihop och gå och jobba eftersom landstinget har fått oss att skriva på nåt liknande slavkontrakt...

Som tur var avslutades veckan på ett mycket bättre sätt.
Inbokat sen länge var nämligen den årliga julkortstillverkningen i lördags. Jag var oroad ett tag att även den skulle behöva offras på grund av en dålig nattsömn men det räckte att ta en extra tupplur innan jag kom iväg.
Det var fullt hus i år och även de som bara var där "för sällskapet" hamnade till slut i julkortstillverkning =).
Det är en otroligt duktig tjej som tar initiativet till det här varje år och vill ni kolla in hennes alster eller göra en beställning så kan ni gå in på hennes blogg. Det är hennes kort som står för inspirationen och i år tror jag tyvärr hennes dag gick mest åt till att supporta oss andra.

Söndagsförmiddagen gick åt till massor av utevistelse i snön. Noel har funnit sig väl tillrätta på bob:en och tycker det är jätteskoj.
Det var en del att skotta så jag skottade upp en hög på gården , av pudersnö så den var inte tung, medan lillchefen stod och dirigerade med "mer snö, mamma!", "platta ner, mamma!", "mycket snö, så här mycket" (och så sträckte han armarna så högt upp i luften han nådde).
Sen roade han sig att åka nedför lilla högen på alla möjliga sätt =). Vid såna här tillfällen är det verkligen toppen att bo i hus med egen liten gård att vara på.

Eftermiddagen tillbringade vi på 2 årskalas. Det var Hugo som stod för kalaset och det var väldigt gott och trevligt.  På kvällen satt Noel och reflekterade över att "Noel fick leka med Hugos leksaker", det var tydligen stort!

Min egen reflektion av eftermiddagen var att det kom en annan gravid tjej som visst skulle ha en månad efter mig. Jättetrevlig tjej men hon hade SINA VANLIGA JEANS på sig! Det stack i ögonen på mig när man själv känner sig mer besläktad med en flodhäst än nånsin. Hon beklagade sig visserligen att hon blivit lite "tjock om låren", *FNYS*. Förra graviditeten hade hon visst inte riktigt fattat att hon var gravid.
Kul för henne...

Milt missbruk

Det tog 35 år för mig att hamna i ett missbruk (om man inte räknar godis som jag inte alltid har en hälsosam inställning till). Det började med en förkylning som övergick i normala andningsproblem som gravida har.

Det jag missbrukar är nässpray. Det är min livlina fast jag vet det är en ond cirkel. Jag har små flaskor utplacerade på strategiska platser.
Men nu är det kris, nu är alla tomma. Hur jag än pumpar kommer det inte mer. Jag har till och med tömt Noels lilla flaska.

Dags att bunkrar upp de sista veckorna så tar jag avvänjningen när jag i alla fall har en chans att kunna andas normalt.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Tur han har kompisar

Idag tyckte Noel det var lite jobbigare att gå till förskolan så han blev lite ledsen när jag skulle gå.
Då kom hans kompis Attila springande och tog honom i handen och de sprang iväg och lekte med var sitt leende.
För en höggravid, extra känslig mamma var det så fint så jag blev nästan rörd till tårar...

Ny bil

Jag kom på att jag har glömt att berätta en viktig händelse.
Den kom i skymundan av Umeåbesöket. Morgonen innan vi flög iväg beställde vi en ny bil.

Tankarna har funnits ett tag sen vår kära Toyota har fått lämnas in på lagning för dyra pengar.

I veckan ska den levereras.
En Hyundai Santa Fe i silver (för er som inte märket säger nåt...)

Published with Blogger-droid v1.6.5

Vilken överraskning

Jag hörde på radion i morse att det är första advent till helgen. Det kändes tidigt men är säkert sant. Vilken tur att det finns skumtomtar, glögg och julmust hemma... Har hört att det ska komma snö också, kan nalkas julstämning på hög nivå.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Återknyta kontakter

När jag var gravid med Noel hade vi föräldrautbildning några gånger. En tjej därifrån stötte jag och och Noel på under våra första promenader och det ena ledde till det andra och vi började umgås med våra söner då och då.
Sen började hon jobba mycket tidigare än jag gjorde så vi tappade kontakten.

Av en händelse hördes vi av och gick ut och åt för nån månad sen igen. Det lämpade sig inte bättre än att vi även denna gång var gravida samtidigt. Men nu är jag ett par veckor före henne, förra gången var det tvärtom.

Igår tog de det trevliga initiativet att bjuda oss på lunch så att våra män och barn skulle få återknyta bekantskapen.
Det blev mycket trevligt och det känns bra att Anna också ska vara hemma samtidigt som mig igen. För jag har förstått att det inte alls är självklart att man får vara en del av en mammagrupp den här gången.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Jag skulle...

Jag är oerhört tacksam över att jag är gravid och att allt verkar vara precis som det ska.
Hittills har jag lyckas hålla humöret uppe och försökt kämpa på men idag tog det slut. Jag vet inte om det är för att jag har en förkylning i kroppen som gör mig ännu tröttare och gör det ännu tyngre att andas?
Men just idag önskar jag att jag kunde slänga av mig magen och istället skulle jag:

- Andas normalt!
- Känna mig pigg och fräsch!
- Klä upp mig i nåt som jag inte kände mig som Heffaklumpen i och gå ut och dansa!
- Alternativt klä upp mig och gå ut på fest, after work eller kanske bara lyxa till med ett glas vin till maten!
- Lätt ta mig upp på cykeln, slippa cykla hjulbent och kunna trampa på utan att allt känns som världens uppförsbacke!
- Gå en rask promenad utan att få sammandragningar eller ont i ljumskarna!
- Ligga på rygg utan att bli yr och må illa.
- Klä mig i löparkläder och springa tills svetten lackade.
- Gå uppför trappor utan att flåsa i 5 min efteråt.
- Sitta bekvämt i soffan och nå fram till soffbordet.
- Hjälpa Noel på med skorna utan att själv behöva nästan ligga ner på golvet för att nå ner.
- Ta på mig mina egna skor utan att bli svettig.
- Vända mig i sängen utan att behöva vakna varje gång.
- Äta parmaskinka!
- Slippa oroa mig för vad försäkringskassan tänker ge mig i föräldrapenning.
- Slippa känna att humöret åker berg-och dalbana.

Kort sagt börjar jag ledsna och Mattias skulle gärna få ta över det här sista biten. Och när han ändå är där kanske han kan ta förlossningen också?! Det skulle jag tycka vore jämställt!

Vad jag är bra!

Ja, ibland måste jag berömma mig själv. Jag har tänkt det många, många gånger men idag efter ha läst en hjärtskärande artikel (om jag nånsin ska publicera en snyfthistoria så kommer jag göra det i en gravidtidning...) så gick jag äntligen in på socialstyrelsens hemsida och tog ställning till donation. Jag tror att mina nära och kära egentligen vet hur jag vill ha det om nåt skulle hända mig men nu slipper de fundera. Nu finns det lagrat och snabba beslut kan tas om det behövs!
Svårt var det inte heller...
Gå in här.

Umeå

En helg går verkligen fort när man har fullt upp och det har vi haft.

Eftersom det var länge sen vi var hemma och det känns som det kan bli ett tag till nästa gång så var det många vi ville hinna med.
Vi gjorde så gott vi kunde men det blev tyvärr några som vi missade ändå.

Kusinerna hann vi förstås med och det tyckte Noel var hur kul som helst! De sov över hos oss så det blev en mysmorgon innan vi skulle skynda oss iväg till nästa aktivitet som var utelek och bobåkning.

Efter fina vinterdagar kändes det verkligen supertrist att landa i ett väldigt grått Stockholm.

Från ett vinterfint Umeå till grått Stockholm, trist!

Umeå

I morgon är det tänkt att jag och Noel ska ta oss en liten flygtur till Umeå. Det var ett tag sen vi besökte hemmaplan, närmare bestämt maj. Då var det var det förresten bara jag som var hemma och roade mig på 40 års kalas.
Ska bli himla skönt och komma hem en sväng i alla fall!

Vecka 30

Nu har tiden helt plötsligt runnit iväg och jag är i graviditetsvecka 30 (av 40 för den som inte är van att räkna veckor).
Helt klart börjar det kännas ordentligt att jag är gravid. Lite jobbigare att gå, nå ner till golvet och framför allt andas. Läste i min bok att jag pumpar numera runt 1,5 liter extra blod... inte underligt att det tar på extra mycket att gå över ett fartgupp eller uppför en trappa.
Men fortfarande om jag ska jämföra med Noel så mår jag så mycket bättre!
Vid den här tiden då fick jag gå ner till 75% för att ganska snabbt gå ner till 50% på grund av ryggen.
Nu försöker jag trappa ner jobbmässigt så gott det går men det är väldigt svårt när jag mår "bra" och det trillar in jobb. Julen känns dock som en naturlig nertrappning eftersom vi har lågsäsong då.

MIn gravidgrej

Det har blivit att simma och gå på vattengympa. Det är verkligen toppen för kropp och själ.
Men, men, jag måste ju alltid irritera mig på nåt och i det här fallet är det duscharna.
Det är väl ingen som bara duschar i 5 sek?! I alla fall inte om man har hår... och det har ju trots allt de flesta på damernas...
Kan ju varken vara energisnålt eller sparande av vatten när man måste trycka igång duschen var 5 sekund?

Ullared

Jag har fått lite bastning över att jag inte har rapporterat utförligare om Ullaredsresan så jag ska försöka göra det nu.

Vi var alltså tre tjejer som åkte iväg förra söndagen för (lite) shopping. Vi hade lagt upp planen med att börja lugnt på söndageftermiddagen och känna oss för och satsa helhjärtat på måndagen. 
Camilla följde med som rutinerad guide och tur var väl det.

När vi kom dit efter lunch var det galet mycket folk som väntat. Vi bestämde snabbt tid och mötesplats på kartan och gav oss in i trängseln. Att gå tillsammans var inte ens att tänka på.
Jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig så jag började på känd mark med hundartiklar.
Sen gick jag vidare mot barnkläderna. Vid leksakerna fick jag panik av allt folk tills jag kom fram till babyartiklarna där det var lite lugnare igen.
Så var det dags för möta Anna och Camilla igen för att kolla in deras fynd. Efter en snabb titt i varandras vagnar och lite vätskepåfyllning blev det en sväng till. Vid det här laget hade det börjat droppa av folk så det var mer humant.
Då blev det leksaksavdelningen för min del. Galet billigt faktiskt!

Fast jag själv har arbetat i butik och vet hur jobbigt jag tyckte det var när folk dröjde sig kvar i butiken fick de nästan städa ut oss.
Vi tog en snabb middag innan vi åkte och checkade in i den hyrda stugan och slappade med lite glögg och ballerinapepparkakor. Kändes inte helt galet eftersom det var en hel julavdelning man hade gått runt och fått lite julstämning i. Sen somnade vi utmattade oväntat tidigt. Det var jag som släckte lampan sist... typ 22.10

Så var det alltså dags för dag 2, den "riktiga" shoppingdagen. Vi var där nästan när de öppnade klockan 7 och fick sen vi njuta av flera timmar när det gick hur bra som helst att shoppa i lugn och ro. Vi sprang till och med på varann då och då och kunde fråga om smakråd.
Ju mer tiden led desto mer folk kom det och klockan ett kände vi oss väldigt nöjda och begav oss mot Stockholm igen.
När vi packade in i bilen insåg vi att det var tur att vi bara var tre i bilen... Fyra hade blivit trångt...

Sammanfattningsvis så var det väldigt trevliga dagar med tjejeran och JA, det är helt klart värt att åka dit, speciellt om man har barn!

På kompisbesök

På kvällarna när vi pratar med Noel om hur han har haft det på dagis så är det för det mesta en kille som han berättar att han har lekt speciellt mycket med. Ibland skrattar han högt när han försöker berätta vad han och Attila har gjort. De får tydligen varken äta eller sova bredvid varann på dagis för de uppviglar varann.
Attila pratar lika mycket om Noel så jag och mamman bytte telefonnummer för ett par veckor sen för att kunna träffas utanför dagisets väggar.
Idag blev det äntligen av. Det hela bestämdes redan på morgon och fram till det var dags att gå frågade Noel gång på gång "ska vi gå hälsa på Attila nu?". Vi var bjudna på fika kl två så det blev ju en hel del gånger frågan kom upp.

Det blev en trevlig eftermiddag med ombytta roller. Killarna lekte på som vanligt medan vi föräldrar försiktigt började lära känna varann.
Och mycket inside information om Arga Snickaren fick vi =)

Åkte precis förbi Skogskyrkogården. Wow, riktigt fint!

Sluthandlat

Vi kom, vi såg, vi shoppade!

Etapp 1

Första försmaken av Ullared är avklarad. En tidig kväll i säng i hyrd stuga för att vara uppe med tuppen. Klockan är 7.00 och vi är på väg för etapp 2. De öppnar tidigare idag för det är höstlov.