Om ni undrar om det hjälper att vägra och dricka whisky?
Nej, jag är ändå förkyld igen.
Skit också.

Jo, vi har ju varit sjuka från och till sen jul. Feber, hosta, vattkoppor som har bytt av varann.
I slutet av förra veckan friskförklarade jag samtliga i familjen, inklusive mig själv. Jag kom igång med lite träning igen, äntligen!
Och så vaknade jag i morse med huvudvärk, täppt näsa och rosslig i halsen. Men vet ni vad? Jag VÄGRAR! Och dricker whisky. Och vägrar.

Jag läste SATS-tidningen när Albin plötsligt sken upp, pekade på bilden och sa:

- Mamma!

Jo, man tackar :-).

Exakt två veckor efter Noel insjuknade så har nu äntligen Albin insjuknat i vattkopporna. Sällan man kanske blir glad över att sitt barn blir sjukt men vi vill bara ha det gjort. Den här gången har vi dessutom haft tid att planera för vab:en så det känns inte lika panikartat- så skönt!

Mello-disco

Jo, i dag skickade jag iväg en spänd Noel som ska ha "Mello-disco" i eftermiddag. Tydligen har barnen kommit på att de då ska klä ut sig till en artist. Först började Noel prata om att han ville vara Yohio och jag skulle åka och "köpa vita jeans". Jag försökte förklara att det är betydligt lättare sagt än gjort. Sen talade jag om att jag tror att Yohio köper sina kläder i Japan och då resignerade han. Men då ville han minsann vara David Lindgren!
Så tillsammans med en lite för stor skjorta och en lite för liten väst så fick vi ihop det. Det sista han gjorde var att dra ut byxfickan som tydligen skulle hänga utanför (?!)
Jag fick även leta igenom mitt smyckeskrin för att hitta en kedja som ska hänga mellan byxor och väst. Jag fattar inte hur han har hunnit lägga märke till allt!

Inte för att jag på nåt sätt vill jämföra mig med Ginger Rogers, men hoppas, hoppas, hoppas, HOPPAS detta är vad jag håller på med när jag är 92 år istället för att begrava mig i mina krämpor!

Så här är det, i slutet av förra veckan skulle jag och mina små åka till Umeå och ha lite skönt sportlov. Vi skulle åka till Torpet och mysa, vara ute mycket, åka skridskor i det vackra vädret och så skulle jag ha gått en work shop i WCS för att avrunda med socialdans.
Det hade ju varit trevligt.
I stället fick Noel vattkoppor på resdagen och resan blev inställd.
Sen var vi inne i tre dagar trots strålande väder. Hela fredagen ägnade jag i princip till att stoppa in Noel i duschen, torka honom och stryka honom på ömsom magen och rygg till 05 på lördagsmorgonen. Den enda tröst jag kunde ge var att "tänk att du aldrig behöver vara med om det här igen!"
Vi har ju hoppats att det skulle bryta ut även på Albin så han har också varit hemma. Nu, en vecka senare har då Noel piggnat till men är fortfarande ganska prickig och Albin är fortfarande frisk.
Att vara hemma med två barn varav ett ganska sjukt och ett hur friskt som helst tar liksom på krafterna. Svårt att räcka till för dem båda.
Därför har det varit jätteskönt i dag när vi kunnat vara UTE. Tror alla tre kände att det var en befrielse. Först tog vi en promenad för att få läkarintyg till Malmö Aviation för få tillbaka lite pengar för den inställda resan och sen åkte vi tunnelbana en station, bara för att Albin tycker det är så roligt, innan vi promenerade hem.
Inte ens efter det var vi sugna på att gå in utan istället var vi på gården vid porlande vatten och kvittrande fåglar i över tre timmar.

Noel och Albin lastade stenar i lastbilar som sen åkte och tvättades av vid stuprännan.

Dans gör dig smart!

Det har ju pratats väldigt lite om dans här senaste tiden. Eller ja, det har ju pratats väldigt lite här överhuvudtaget kan man säga.

Hur som helst, efter jag läste detta (ovan) på facebook så känner jag att jag måste berätta att jag faktiskt dansar regelbundet nu.

Jag har nämligen tagit steget och börjat en nybörjarkurs i West Coast Swing (WCS). 

Vad är det? undrar ni säkert. 

Med min egen, otekniska beskrivning, skulle jag säga att det är något av en långsam bugg kanske med lite inslag av salsa och lindy hop.  Lärarna är väldigt kompetenta,  vi följare får mycket feedback och det är väldigt nyttigt. Och killarna på kursen är vana dansare så de är också duktiga. WCS  är nog inget man bara hoppar på om man inte har dansat något annat. 

Det som är extra roligt med kursen är att jag går den tillsammans med en kollega som jag inte jobbar med längre så vi har en chans att uppdatera varann om livet en gång i veckan.

Nedan följer exempel på hur West coast swing kan se ut.

Jag kan väl inte säga att jag är riktig DÄR än efter mina fyra gånger på nybörjarnivå. Men det sägs att man ska börja nånstans.