Jo, så är det. Lillkillen har också blivit stor.
I dag var vi på 3-års kontroll. Man vet ju aldrig hur såna ska sluta. Vad går barnet med på att göra? Albin har ju en oerhörd vilja och bestämmer han sig för nåt så kan det sluta i en "scen" om det inte blir som han vill.
Men oj vad han skötte sig bra. Det skulle t ex kollas hur det stod till med pratet. Innan hade jag sagt att vi kanske skulle berätta för dem att han har slutat med napp, eftersom det bara är två dagar sen. Så så fort han såg sköterskan så satte han igång:
- Vet du….
Och så kom en utförlig beskrivning om hur han hade tänkt lämna napparna till tomten men han hade varit alldeles för läskigt. Istället hade Noel gått ut i skogen och träffat tomten och han stannat inne med mormor och mamma. Och nu hade han istället lämnat napparna till Raymond som senare skulle lämna dem till kaninerna…
Sköterskan lyssnade småleende och sa "Ja, det där kan man ju säga var tre ord i följd" när vi gick in i rummet.
Så kom vi in i rummet där det låg papper och penna. Albin tog upp pennan. Skrev ett A, "Det där är min bokstav, den heter A", så skrev han ett S och ett O och talade om att O egentligen var en "jund jing" och snurrade pekfingret i luften.
- Oj, nu blir jag lite imponerad, sa sköterskan.
- Jag brukar titta på Bokstavslandet, förkunnade Albin.
Jag hade lovat att vi skulle åka tunnelbana tillbaka till förskolan och Albin var oerhört peppad. Så står vi på perrongen och väntar. Jag hade nämnt att vi skulle åka GRÖN linje så döm Albins förvåning när det rullar fram ett BLÅTT tåg.
Raskt tog han ett steg tillbaka och sa att han skulle minsann åka ett GRÖNT tåg.
Jag hann börja svettas. En situation som så typiskt skulle kunna sluta i en "scen". Snabbt förklarade jag att det var det här tåget som fanns. Kommer inget annat!
Jodå, tveksamt gick han med på att åka med ändå… PHU!
Nyårsafton i en av lekparkerna
Present av farmor och farfar |